Ibland bara klaffar allting så jävla snyggt, efter 150 försök att bränna skivjäveln till Lukkan, så bara funkade det plötsligt, och jag kunde sjunga musikallåtar här i min ensamhet på högsta volym, och jag har en Pucko i väskan, 2 korvar i nacken och världens bästa pojkvän. Nu ska jag pressa in en till kesomacka och sen bär det iväg till min barnaskara!

Början på en ny era är detta. En ny tid. Jag inledde den igår med 2 dreads längst bak under allt hår. Min käresta är en fena på att göra dreads. Kärleksfullt. Men han vägrar att ta ut dem om jag blir onjöd. Har han redan sagt. Förövrigt sa han dagens citat i morse: Klara, jag drömde att du var asiat. Gulligt.

Nu blir det fika med papa, lite retorik-lektion och sen Lukkan för första gången på terminen. Golle. Är lite sugen på att träffa de där små odågorna igen!

Dagen har än så länge bjudit på kaffe med I, sånglektion med bästa Ulla och den bästa av alla shoppingsätt, impuls-shopping på rea.

Rätt random, grå tröja från H&M, 100 korvören. Idag kör jag casual, man kan ju inte vara lika fashionabel varje dag. Hmm.

Resten av dagen blir en session med min (?) midi-synth, träffa babyT & Lukkanmöte. Och förhoppningsvis sömn i Hugos lägenhet. Men det vet han nog inte om riktigt än.

JA, jag bloggar från badrummet. JA, jag måste spåra ut i slutet. Godnatt

Jag & Valter diskuterar den viktigaste frågan på Spyken just nu, ska vi ha saft i matsalen eller inte.

Valter: Hur troligt är det att karin stavne köper 180 datorer och finansierar det genom att dra in på körsbärssaften?

Helt okej nöjd. Haha. Besta schemat ju! Fast måndagen är lite jobbig.

Faboulos dag där jag inte gjrt sådär jättemycket. Förutom att gått runt och sett cool ut. Och bara för det lyssnar jag på Mister Cool - Snook, sjukt länge sen. Den är ända käck.

Kvällen bjuder på Råttatouille/Paradise/hetsätning/Lukkanplanering

Ikväll ska granen ut. Det känns sorgligt. Jag har suttit här i soffan många timmar och blickat på den, känt den värme och det milda ljuset den sprider. Glädjen när det låg julklappar under den, den andäktiga känslan när det var levande ljus i den. Sett hur varje kula reflekterar ljusen, sett ulltomtarna dansa, sett tomteblossen spraka. Och nu ska den ut.

Den är finare i verkligheten, jag lovar.

Nu ska jag ägna mig åt soppa, problemlösning, skrivande och drömmande.