Lund. Vet ni hur varmt ni har det här nere skåningar? Vet ni hur ljust och grönt ni har det om man jämför med Dalarna? I vårjackan och Oskar Linnros i öronen gick jag upp till stan, på torget där bruden jag saknat i 3 månader satt. Nästan nervös. Tänk om hon har blivit emo eller nåt. Men nej, hon såg ut precis som hon brukade, fast med längre hår. Glädjetårar, sushi, brudsnack, svaller-update, förståelse, lycka.

Samma sak på tåget igår, stod vid dörren, nervös och gråtfärdig, trött som fan. Lyckades bära med mig superväskan ner, ut på perrongen där mama stod. 2,5 månader sen jag var här. Allt är sig likt, mitt rum var nystädat och Paula var mjuk som ett fluffigt moln. Trygghet, är vad det är detta. Igår, när mama var i ett annat rum, så ropade jag "mamma, kom hit" och så gjorde hon det. Ni kanske inte förstår storheten, men så många gånger i Luddis jag velat ropa dit henne utan att hon har kommit. Men hon kom till mig igår. Snart kommer mina föräldrar hit. Båda 2, samtidigt. Har inte träffat papa sen den hemska morgonen när jag åkte härifrån. Imorgon kommer Hugo hem. När jag gick hem från stan kände jag att jag mår så jävla bra. Nu tar vi till vara på denna glädjen, okej? Lammgrytan på g.