I lördagsnatt låg jag på ett trädgårdsbord i världens vackraste hus i Örtofta och tittade på stjärnfall. Med ett lite vinlulligt och exalterat gäng kräft-mätta godingar som ropade varje gång en stjärna föll. Önska dig nåt, skynda!!! Kom på mig själv med att det nästan var lite svårt att komma på en önskning. Det blev ju faktiskt som jag ville, tillslut. 

Malmö, nu kör vi. Du och jag, ni na ni na ni na.

Fast jag kom såklart på en önskning ändå...