När jag vaknade igår morse (kl 13) kände jag en alldeles speciell känsla i kroppen, sommarlov! Fantastiskt. Ett grymt år i Malmö har gått och jag är tacksam in i det allra rödaste av mitt hjärta för det här året. För att allt blev som det skulle och för att jag träffade alla fantastiska människor. Jag har aldrig varit så peppad som nu, och heller aldrig så kritisk och ifrågasättande, och aldrig känt mig så stark som nu. Jag är på topp, och hela nästa år blev ett sommarlov, för jag vet någon som inte börjar plugga i september. Nu är det dags, efter 15 år i skolbänken att prova nåt helt annat. Jag vet inte vad, men jag vet att jag bara ska göra saker som känns bra i magen och hjärtat. Jag längtar efter att se vad det blev med mig.

Innan denna höst av YOLO ska jag fylla min sommar med lycka. Det började igår med ett telefonsamtal som sa "hej, vill du följa med på utflykt". Finns det nåt bättre sätt att bakis-resa-sig-från-sängen på? Roadtripa Greveholmsslottet, sjunga nationalsången liggande på borggården, äta glassbåt, bada i en sjö, se årets första luftballong, plocka lupiner, baka pizza och lyckoskratta. Hann dessutom kramas med min käraste innan hon åkte till Stockholm och lämnade Malmö att vara en lite sämre stad utan henne.

NU; hav & sol med Hugo. Mmm och sen lite lundahäng på det, och kanske lite sommarställehäng på det.